Ensam är stark

Idag var jag med om en jobbig grej. En sån där grej som händer hela tiden men som ändå inte går att vänja sig vid. Det var tele2försäljaren i montern utanför kicks som frågar mig om jag använder comviq. Jag gick snabbt igenom svaren i huvet och kommer fram till att det är ett "nej" som leder till att han drar fram mig till grejen med broschyrer så jag svarar "Ja", även om jag är stolt innehavare av 3 (reklam). Det visar sig att svaret han ville ha är "ja" för nu har jag nämligen möjlighet att uppgradera mitt kontantkort till ett ännu bättre abonnemang!!! Jag sa att min buss ska gå nu men jag kommer tillbaka senare, han frågade när och såg ut som en semesterturk man lovat följa med vidare bara han bjuder på en drink men ändå lämnar i rännstenen (Alanya 2002).

Så nu har jag sett till att jag inte kan gå genvägen genom gallerian när jag ska till bussen något mer. Dumt.
Har iallafall gjort klart min plågsamma praktik. Personalen och de som bor på placet var det inga fel på men det finns ju liksom en anledning till att jag ville vidare från stjärtar och bajs till skolbänken. För att slippa't! Så nu har jag börjat kombinera studierna med extra jobb på hemtjänsten där det är mera mat- och disktjänster. Fast då får man iallafall betalt för jobbet.


Nu är jag här...

Mamma som jag är så älskar jag såklart att se vad som händer i min kropp. Vill också dela med mig. Ni kanske inte tycker det är så intressant men gå in här om ni vill titta på den lilla...allt på sin plats. Finns på den 14/4.


Hej kära vänner (alternativt -n).

Jag är så tråkig. Idag kan ju inte komma på nåt att skriva igen. Det är för jag tänker inte ett enda steg längre än min egen navel. Jag sover, äter, går till min praktik. Övrig tid ägnas åt min graviditet, andras graviditeter, andras barnhistorier samt förlossningsepisoder, gärna med rörliga bilder men det går bra utan också.

Jag känner dock att jag måste dokumentera att 8/4 2008, 19 minuter över 17, kom första sparken. När jag låg i badet också, min favoritplats. Tog det som att det var för kallt och att jag skulle hälla i lite varmvatten. Så...nu vet jag att han/hon finns och lever. På måndag får jag veta i vilket skick också.

Jag är medlem på familjeliv.se om nån vill pola. Johankie...