Mitt liv som mamma
Jag har ännu inte identifierat mig med rollen mamma. Det låter väldigt konstigt. Mamma Jonny, och jomammy är alteregon och lämpade sig inte alls till den riktiga varan. Mamma Johanna låter kaotiskt och underligt i mina öron.
Jag fick bevis för den kaotiska delen igår när jag för första gången som äkta mammaledig skulle till BVC utan F som bära grejer- samt moralstöd. Tusen väskor och tre liter svett senare står jag iallafall där inne och klär på min gosse igen efter vägning och mätning, btw så väger han numer 4380 gram och är 55,5 cm lång. BVC- sköterskan ville hävda att han vuxit till 56 cm men efter ommätning fick jag ner det till förstnämnda. Jaja...klä på var det ja...jag råkar vända mig om och böja mig ner mot skötväskan utan att hålla i R. Inte bra. Hon går i taket och fäller en dräpande kommentar som med andra ord betydde att jag är en dålig mamma som lämnar mitt tre veckor gamla barn på en fyra meter lång bänk i fem sekunder. Såvitt jag vet så kan han inte rulla runt än. Och skulle kan helt plötsligt klara det så är faktumet att den långa bänken i kombination med kanterna på skötbordet skulle hindra ett fall med en sannolikhet på ca 99,9 %. Som tur var så kissade han på henne som hämnd. Well trained...
Så. Nu har min låtsasmake fått sig att göra på veckorna så jag är alltså mammaledig på riktigt nu. Hur spenderar man dagarna om man inte har några pengar? Går promenader? Åker buss? Jag gjorde allt det igår och är redan lite uttråkad. Min kära Z föreslog yoga och babrytmik. Det känns så långt ifrån min verklighet så det finns inte. Men jag har bestämt mig för att inte vara så dömande och ge det en chans. Men jag tänker vänta tills jag är så less som det bara går. Än har jag ju kvar syltning, saftning och ungefär 100 kakrecept att lära mig utantill.
Min viktminskning verkar också ha stannat av. Hur är det möjligt? Jag visste att jag var en av de där som inte blev av med sina kilon. Jag är inte besatt men jag har en garderob som väntar och det är bråttom. Mina ekonomiska tillgångar tillåter inte att jag köper en ny kollektion för varje storlek ner till ursprungliga jag så tills jag nått mitt mål så får jag se ut som en friskis och svettiskaraktär i jympapjucks och fleecejacka. Från 85 till nuvarande 75. Ska till 65. Håll tummarna.
Jag fick bevis för den kaotiska delen igår när jag för första gången som äkta mammaledig skulle till BVC utan F som bära grejer- samt moralstöd. Tusen väskor och tre liter svett senare står jag iallafall där inne och klär på min gosse igen efter vägning och mätning, btw så väger han numer 4380 gram och är 55,5 cm lång. BVC- sköterskan ville hävda att han vuxit till 56 cm men efter ommätning fick jag ner det till förstnämnda. Jaja...klä på var det ja...jag råkar vända mig om och böja mig ner mot skötväskan utan att hålla i R. Inte bra. Hon går i taket och fäller en dräpande kommentar som med andra ord betydde att jag är en dålig mamma som lämnar mitt tre veckor gamla barn på en fyra meter lång bänk i fem sekunder. Såvitt jag vet så kan han inte rulla runt än. Och skulle kan helt plötsligt klara det så är faktumet att den långa bänken i kombination med kanterna på skötbordet skulle hindra ett fall med en sannolikhet på ca 99,9 %. Som tur var så kissade han på henne som hämnd. Well trained...
Så. Nu har min låtsasmake fått sig att göra på veckorna så jag är alltså mammaledig på riktigt nu. Hur spenderar man dagarna om man inte har några pengar? Går promenader? Åker buss? Jag gjorde allt det igår och är redan lite uttråkad. Min kära Z föreslog yoga och babrytmik. Det känns så långt ifrån min verklighet så det finns inte. Men jag har bestämt mig för att inte vara så dömande och ge det en chans. Men jag tänker vänta tills jag är så less som det bara går. Än har jag ju kvar syltning, saftning och ungefär 100 kakrecept att lära mig utantill.
Min viktminskning verkar också ha stannat av. Hur är det möjligt? Jag visste att jag var en av de där som inte blev av med sina kilon. Jag är inte besatt men jag har en garderob som väntar och det är bråttom. Mina ekonomiska tillgångar tillåter inte att jag köper en ny kollektion för varje storlek ner till ursprungliga jag så tills jag nått mitt mål så får jag se ut som en friskis och svettiskaraktär i jympapjucks och fleecejacka. Från 85 till nuvarande 75. Ska till 65. Håll tummarna.
Kommentarer
Postat av: Zara
Haha. Barnsköterskor är lustiga... Man vet ju aldrig, han kanske är supertidig och kryper av skötbordet tom? :-) Yogan är inte så festlig, spara dom slantarna om du inte tror på idén. Ska försöka komma på vad jag gjorde och tipsa dig lite. När det närmar sig jul kan vi ha sveriges största julpysselverkstad, kan ju börja redan i november. Där har vi ett projekt.
Trackback