Under en filt i Stockholm

Den här jul- och nyårshelgen har gått fortare än de tidigare jag upplevt. Kanske för att jag inte så ofta spenderar sega dagar bakfull under storhelgerna och inte märker när dagarna går om varandra. Såg att sist jag skrev var 2 dar innan jul och nu är det nästan februari...väldigt nästan. Man kan se det på två sätt. Antingen är jag väldigt seg och har inget att prata om för inget händer i mitt liv eller så har jag ett liv och hinner inte sätta mig ner så mycket som jag vill mitt i allt spännande som händer omkring mig. Antar att det första är närmare sanningen än det sista. Iallafall har tiden sen senast innefattat kaos med julefest hemma hos oss. Halva värmland närvarade och mitt vardagsrum ockupperades av diverse svärmödrar, gammelmostrar och annat trevligt. Vi åkte till Sthlm över (under?) nyår och firade att jag nu är närmare 50 än 0. Där använde jag förra årets present och blev sminkad av ett proffs som var 17 år yngre än mig, shoppade minilite på hysteriambassaden, a.k.a. mellandagsrea i hufvudstaden, umgicks med mysisarna L och N och deras tusen katter, blev kallad för "citychic" och hade en helkväll med V. Den helkvällen var för övrigt sådär äckligt perfekt. Mat och dryck blev jag oplanerat bjuden på av V som tyckte jag var värd det eftersom jag är den goding jag är. Supèn efterföljdes av en promenad genom storstaden på kvällen. Vackra ljus över hela stan och en stjärnklar vinterhimmel. I ån flöt ett par svanar omkring med sina bebisar och såg allmänt vackra ut. Kvällen avrundades med en öl på Götgatan och sen åkte vi hem. Inte klockan tre utan tio. Ingen baksmälla.

Middag och smällare på nyårsaftonen, som för övrigt inleddes med en champagnefrukost till min ära. Gott.

Jag måste säga att även om jag anser att Sthlm är lite överskattad så får mina charmisar det att bli jobbigt när man ska lämna dem. Grät när jag skulle åka hem. Känns jobbigt att inte finnas till hands när man kanske behövs. Tur att det finns bensinprissänkningar och X2000.

Min julskinka har rymt.

I fredags tappade jag min kamera på kroggolvet när vi dansade. Igår var jag och hämtade den eftersom nån hade lämnat in kameran i baren. Sånt händer inte. Man tappar en mobil i toan men man får inte tillbaka teknikprylar man tappat på en krog. I och för sig så vändes alla förutfattade meningar om hur saker ska vara när Z gick iväg och åkte skridskor helt spontant. Hoppas jag också kan få för mig så hippa idèer när R behöver en bambilektion. 

Skolan har inte ringt ännu och jag kan inte få tag på hon som har min framtid i sina händer. Årets tomte verkar tycka att jag har varit elak. Kanske är lika bra om det skiter sig. Det enda jag kommer ihåg är "att vårda är att ansa, leka och lära i en anda av tro, hopp och kärlek" samt ergoplasmatiskt retikulum men inte dess funktion. Så talar en sann optimist.

2 dagar kvar till jul.

Just my luck

Patricia har precis bekräftat vad jag redan visste. Att mitt liv aldrig bara kan rinna på som smör. Inte en enda jävla dag under den veckan jag ska vara i Sthlm har de öppet. Och det där presentkortet kan de minsann inte förlänga......det kommer faktiskt andra födelsedagsgäster i februari. Måste ringa runt och breaka the news till alla inbjudna imorrn. Trist...





Free spirit

Är, om man jämför med andra mer aktiva bloggare, i vanlig ordning lite seg med uppdateringar om mitt liv. I helgen hade vi pysselkväll hos Z. Väldigt trevligt btw. För första gången på 4,5 år fick jag äntligen gå ut med min motspelerska i det vi kallar dansvärlden. Intaget av diverse drycker var like old times och promillehalten var ingen perfekt kombination med pyssel och julklappsrim. Ute på kära ankan gav jag upp drickandet efter att ha smuttat på två olika drinkar á 100 nånting. Jag trodde det var äckliga drinkar de gjorde men förmodligen var det fyllan som satte stopp för i vanliga fall hade jag hellre kräkts av dem än gett bort dem. Men man har ju blivit äldre också, det märktes inte minst på dansgolvet. Vad var det för musik? Jag tycker själv att jag lyssnar på kommersiell radio för mycket men tydligen inte. Det är inte lika lattjo om man inte kan beat (uh?) och text. Alla ålderstecken verkade iallafall ha släppt när eurodisco-medleyt startade. Tillsammans med B från förr som vi hittade där körde vi svettdanser med diverse Deesteg á la 90-tal. Bisarrt eftersom vi inte stod på dansgolvet utan befann oss i nåt som motsvarar en högljudd lounge där alla ser allt. Vi är för härlige...


      +        = SANT

Årets Julklapp

Många hävdar att webradion ska vara årets dunderkap på julmarknaden. Själv har jag önskat mig ett Sverigespel i brist på annat. Vet inte om det är kul heller. Har bara hört reklam på radion. När jag ska ha tid att i goda vänners lag sitta ner i lugn och ro och avnjuta detta spel vet jag inte heller. Har fortfarande inte spelat guitar hero med min hjältinna som vi planerat i dryga året. Nåt jag inte önskar mig är p-böter, men vår herre verkar inte ha uppmäsksammat detta. Det ser ut som att jag varje gång när jag går ut för att plikttroget lägga i mer pengar har fått en förbannade lapp på rutan. Igår var det mitt fel. Jag använder ju röven istället för ögonen när jag parkerar så när  jag ställde ner bilen vid bibblan missade jag att det just på min rad stod Förhyrd 9-18. Jag kunde ju ha åperopat "hyperblond moment" och ställt mig på plats 19 efter deras anvisningar. Finns en som gjorde det. Är man så förvirrad att man inte vet att 9-18 inte är platser utan klockslag så tycker jag nog att man ska få komma undan böteslappen. När jag fått boten blev jag asförbannad och tänkte att jag skulle åka till en annan del av stan där det inte kostar så mycket. Alla parkeringsplatser var tagna. Gatan som man brukar få stå på var helt tom. Anledningen: Avgift 9-18, P-förbud 8-16 Månd Jämn vecka. Vad var det för dag? Måndag jämn vecka. Det resulterade i att jag ställde mig 40 mil bort och gick in till city. Inne i stan fick jag ett nytt yttre, en snygg page med ännu snyggare underfärgning i lila och rosa. Det låter inte klokt, jag vet. Men nu är jag den rockigaste mamman i stan. Tack L.

Väl hemma hade det i  likhet med min goda vän
Z  dimpit ner överraskningar i min låda. För 49 kr + 29 i porto får jag tre nummer av DV plus Sex and the city DVD:n och en superlyxig mascara. Det är taget. Bögbåten Patricia i Sthlm har också fått veta att jag fyller 25 så de bjuder mig på valfri tvårättersmiddag. Om jag tar med 5-35 personer så får de halva priset på sin mat. Det är också taget. Jag är för övrigt ledsen att det inte var jag som låg bakom Lasse Berghagen DVD:n. Hade älskat att komma på den idén.

Kenza i snöyran

Jag stör mig på att den mest besökta bloggen är Kenzas. Tänker inte länka för då får hon ännu högre besöksantal. Jag har dock en känsla av att anledningen är hennes snygghet och killars besatthet av att titta på snygghet. Vad ska man ödsla energi på egentligen?

Från en sak till en annan så har vintern äntligen kommit hit. Nej se det snöar är faktiskt en sanning nu i dagarna och det gråter man inte för. Växthuseffekten har ju som känt gjort Sverige till tropiskt och snö hör ju nu mer till ovanligheterna. Tack Gud. Eller kanske är det Edward Scissorhands som skulpterar sina isblock som aldrig förr. Känns som en lite mer romantisk föreställning om vart de vita flingorna kommer ifrån. Jag har iallafall börjat julpynta och som mamma säger, "försöker hinna med allt innan första advent". Varför hon har så ont om tid så det krävs försök för att hinna vet jag inte. Hemmabakta klibullar och det faktum att hon stryker ALLA kläder kanske är svaret. Vet inte. Har inte själv, och kommer aldrig komma upp till hennes ambitionsnivå. För mig räcker det med en saffranssockerkaka och ett stort "maybe" på att ens stryka mina panellängder. Med tyngd i botten kan de väl hänga sig raka. För övrigt kan jag också informera mina vänner att jag numer väntar till jul innan julgranen åker upp. Jag måste vara en ordentlig mamma nu. 10 oktober till 1:a maj är historia.

I helgen har vi haft besök av vår farfar. Sonen uppskattar honom mer än sin övriga familj vilket gläder mig. Avlastning emellanåt kan vara skönt. Ett snöoväder hjälpte till så vi fick behålla honom ytterligare en dag. Tack Gud för far- och morföräldrar och snöstorm. Eller det kanske är Scissorhands som ligger bakom den uppfinningen också.

På resande fot

Nu har vi varit på storstadsvisit och visat upp oss inför miljoner människor. Det var kul att träffa alla godingar men nu är man skittrött. Måste summera lite kort.

Dag 1, resan dit:
Fick billiga biljetter på x2000, R som lugnt i sin vagn hela vägen från Kd till Värmdö. Att ta med en bebis var ju ingen match. Åt. Sov.

Dag 2, ute på stan:
Shoppade loss med sparade tillgångar. Dock ingenting åt mig själv. Träffade f.d. klasskamrater och mös med V. Resan hem blev jag hatad av tre pers som fick resa på sig så barnvagnen fick plats. Retade även upp en illaluktande resenär när jag vägrade vända vagnen ut i gången. Satt hela vägen och funderade på ett motattackstal om han skulle angripa igen, men det blev inget. Åt. Mojsade med L och N. Sov. Stockholm är inte byggt med tanke på småbarn.

Dag 3, Nacka Forum:
Efter att snabbt bytt vinterdäck på bilen (chockade svärmor med de kunskaperna då hon aldrig skulle nedlåta sig en sån uppgift) så L med mig till nybyggda mastodontforumet. Det blev en klänning, en mössa och en cheeseburgare i kombination med visning av amningsbröst. Gick sen runt i alla glas och porslinsaffärer Gurra har att erbjuda. Åt. Sov.

Dag 4, åka hem:
Rutiner skiter sig lätt på en sån här resa till det sämre så därför var jag lite glad att den här dagen kom till slut. Packning är intressant. Vi hade ganska okej när vi åkte. Det var iallafall hanterbart på två personer. När vi skulle hem så var det inte så okej. Jag hade med mysighet i åtanke bokat plats i en kupé. Ni vet en sån där mysig med sex platser som man kan stänga dörren till. Men jag blev grovt snuvad på konfekten. Istället hade vi hamnat i en öppen minisalong med sex platser där man satt som runt i en ring. "Kupén" var inglasad som en bur och hade två öppna ingångar. Bord var utplacerade överallt så det var trångt och svettigt. En bebis, bilbarnstol och tusen påsar är en dålig kombination på trånga tåg. Särskilt om bebisen skriker och mamma svettas av panik. Panik för att alla hatar en. Vi delade kupén med en mamma, pappa och deras perfekta tysta treåring, en snygg tjej som var allt jag ville vara minus fem år, kongressledamöterna med gucci och armaniutstyrsel samt gubbarna med flanellskjorta, ölmage och såna där gula kängor. Ni vet de gubbarna som ser ut att heta Bengt och Bosse. Alla hade de en sak gemensamt. De stirrade på mina amningskupor som tillsammans med bröna var på väg att rymma. Tjejen tittade även på mina lindexjeans och deras ofitiga passform samt mitt flottiga hår. Kongresskärringen tittade på barnspyan som torkat in i slaget på mig rock. Mamman sög in varje sekund av förnedring och kände sig säkert som en bättre mor än jag. Jag menar vem tar med en tvåmånadersbebis på ett fullsatt tåg bästa koliktimmarna på dan. Men kudos till dem att de försökte gilla min skrikande bebis. Han såg sen till att ge mamma och pappa lite poäng genom att fyra av ett leende till var och en, vi var förlåtna och kanske inte så dåliga föräldrar trots allt.

Allt lugnade ner sig en timme sen blev han hungrig och ny blöja sugen. Panik igen. Utanför satt nämligen festflickorna med hög volym. Nu kom jag på mig själv med att förakta så hänsynslösa människor. Glömde bort att jag ett år tidigare hade suttit där med dem. Jag hade däremot inte hällt ut en miniflaska mousserande som "omedveten" hämnd mot mamman med det skrikiga barnet. Snygga tjejens väska blev indränkt så lite kaos drabbade faktiskt nån annan än oss. Det var inte en lätt lek att ta med ett spädbarn på tåget.

Väl framme så hade ljuvliga Z sett till att P kom och hämtade. Bra det annars hade vi fått baxa oss till stora torget i regn och tränkt in oss på en buss med partyungdomar. Det hade varit toppen det. Gråtande bebis var helt plötsligt jätteglad och pigg. Somnade halv tre.

Skönt att vara hemma.

En grej som som irriterar mig.

Jag kan inte låta bli att fundera på konstiga saker. Idag slog det mig hur mycket man irriterar sig på i vardagslivets stunder. Jag kan tillexempel inte sluta bli högröd i ansiktet när folk trycker på stoppknappen på bussen när inte jag ska av, omg. Särskilt jobbigt är det när halva Bagdad intagit mittdelen, där min barnvagn ska stå, och luktar falafel eller vad det är. Tillägger att jag inte på nåt sätt är rasist men jag bor trots allt på krp och falafel är inte min kopp med te. Jag blir lika illa berörd när nån trycker på stoppknappen till stora torget eller varför inte slussen eftersom bussarna alltid stannar där. Det där med att uppskatta knapptryckningar bara för sakens skull upphörde väl i 5-års åldern?

Lika mycket som jag stör mig igenom bussturer så uppskattar jag promenader i solskenet, särskilt söndagsprommisen med Z och M som verkar ha blivit lite av en trevlig vardagstradition. lol.


Utmaning

Från Z

Reglerna är följande:

- Länka den som utmanat dig och sätt in dessa regler på din blogg.
- Berätta 7 saker om dig själv, både alldagliga och knäppa.
- Utmana 7 st i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till dem.
- Låt dem få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar i deras blogg.

1. Min andra och min tredje tå är ihopväxta till  ungefär hälften. Creapy tycker många, gulligt tycker några. Min son har ärvt en mildare variant av missbildningen på vänster fot.

2.  Jag måste bädda min säng varje morgon. Även om det är så stressigt så det blir frukost i hallen samtidigt som man sätter på sig skorna.

3. Jag städar när jag är irriterad eller ledsen. Maniskt...det har varit väldigt rent och snyggt i min lya ett tag nu.

4. Jag har ett kontrollbehov som inte är av denna värld. Detta leder till att jag har svårt för att lämna över saker till andra. Påklädning av barn, disk, köra bil osv. Övar på att bli bättre.

5. När jag var liten så sa min balettfröken till mig att jag var för tjock för en ballerinaklänning. Jag utvecklade efter detta anorexiatendenser som gör att jag hänger upp mig väldigt på min vikt. Annoying för både omgivning och min själ. Min mamma blev jättearg och den nätta ballerinan fick sig en avhyvling.

6. Mitt favoritgodis är sura colanappar och mormors tänder. Bassets wine gums går också bra. Men bara på lördagar.

7. Första gången jag "kelade" med en kille i bara underkläderna så trodde jag att jag blev gravid. Vi hade inte haft sexualundervisning ännu.

Utmanar:

Madde
Mia

Ni andra är också utmanade men jag har inte alla länkar. Give it to me så jag har.


Veckans rubrik

Satt och zappade på text-tv (vem fan behöver tidningar) när jag plötsligt fastnade vid rubriken "Mördade albinos säljs till häxor". Okej...Jag ser en by med albinos som alla efter en blodig natt blivit ihjälhuggna av Jason som sedan säljer vidare kadavren till tanter på flygande kvastar, stora hattar och vårtor på näsan. Kan verkligheten bli mer sci-fi? Ungefär så var det också. Fast det var inte en by med albinos. Det var albinos bosatta i en region i Tanzania. Mördaren var troligen en random skara utan hockeymasker och häxorna var medicinmän. Men ändå. Regionens albinos var med all rätt oroade över detta. Jag visste inte ens att det fanns så många fler än en albino på hur många miljoner som helst. Tydligen inte...

Dop

Min make på låtsas vill döpa vår son. Detta är inget jag tänker motsätta mig även om jag själv är ganska likgiltig till idén för övrigt. Jag har dock en del problem. Valet av gudmor. Jag hade nämligen bestämt lite i förväg att det skulle bli min kära Z. Dels för att jag fått den informella äran till hennes underbara M men mest för att hon är min bästa vän. Detta krockar nu lite med tanken på min moster. Hon är som min syster och hon närvarade, om ej planerat, vid min förlossning varpå jag också vill ge henne äran. Tanken slog mig att ha moster som gudmor och lite modernt min Z som gudfar. Kul grej ju. Men F vill ge titeln till nån av sina och då kan det bli lite många. Hoppas inte jag gör nån besviken i vilket fall.

En klatschig (stavas?) grej jag vill göra är att spela en låt som börjar lite innan vi kommer in i kyrkan och slutar lagom tills vi kommit in. Det kanske är lite väl dramatiskt men jag känner att alla dop jag hittills varit på är så jävla dryga och trista. Låtvalet kan verka kommersiellt och dötrist för vissa men det skiter jag i. Det blir "Curly Sue" med Takida där jag även bortser från att han sjunger "godess" för i övrigt så träffar den helrätt på vad jag känner för den lilla krabaten. Faktiskt så starkt så jag börjar gråta av kärlek när jag ser på honom och lyssnar på låten. Eller är det nån som har andra tips och ideer på hur man kan poppa upp ett kyrkligt event?


Kul grej

Skrattade när jag läste vad Z skrivit. Nu härmar jag.

1. Ta fram din mobil
2. Bläddra igenom din inkorg
3. Stanna när du räknat till tio och skriv första meningen i smset
4. Gör likadant på varje fråga

Vad skulle du säga om din flickvän var otrogen mot dig?
Hej! Jag hörde att ni fått er bebis! =) Grattis och hoppas han är söt! =)

Vad säger du alltid till din bästa kompis?
Ringer dig lite senare, fick nåt att göra. Puss och kram

Vad är det första du säger när din kompis blir påkörd av en buss?
Kappahl erbjuder dig 25% rabatt på en valfri vara till ord. pris tom. 22/9!

Vilket sms blev du mest berörd av?
Hoppas jag inte väcker er nu. o hoppas framförallt att lilla bebisen kommit ut, annars är du min hjälte för evigt. Måste stänga av mobilen sen vid halv åtta men testa att skicka ett mess om o när ni har tid o ork. Puss (Jag var upptagen med att föda barn).

Vad säger din mamma innan du går och lägger dig?
Blodtrycket stiger, jag sa fel. Om du ska kolla tänkte jag. Puss

Vad skulle du skrika om du vann en miljon kronor?
Snälla säg till din mamma att hon inte behöver köpa gympapåse.

Vilka ord skulle du säga till Gud om du trodde på honom?
Jag har tre presenter till dig på min blogg i senaste inlägget.

Vad vill du höra mest av allt?
Hej Johanna. Kan du ringa mig när du vaknar. Tänkte på tvättmaskin.

Vad skulle du säga om du fick MVG i alla ämnen?
En tackar! =)

Din romantiska replik?
Mer tjock än lång. Men det blir nog bra vilket som. Puss

Vad skulle du säga om du blev bestulen?
Va? Vad har dom lyckats med nu då?

T minus 6 dagar

Jag älskar att lyssna på cyniska människor. Miranda i Sex and the city är en favorit. Jag gillar att hon "inte hatar" saker istället för tycker om allt. Såg filmen "Skenbart" av Peter Dalle ikväll och där finns en sån härlig roll (Sixten) gjord av Lars Amble. Han är så härligt cynisk så man inte kan göra annat än halvdö av skratt, och detta i kombination med att han är homosexuell, föranlett av ett enormt kvinnohat, och lever i ett förhållande med Pompe (Gösta Ekman). Antar att man måste se själv men här är vissa citat han myntar:

- Jag sökte mig till män enbart för att jag hatar kvinnor, det är en helt annan sak.

- Ja, det vore ju passande, en fjolla som barnmorska. Ungefär som att be en eskimå att sköta en bananodling.


- Att vara kvinna är ju bara ett sätt att slippa ifrån sitt samhällsansvar.

Skulle lägga ut den roligaste scenen men jag hittar den inte. Rekommenderar dock hela filmen för att Sixten är min idol, trots att han hatar kvinnor.


T minus 8 dagar

Dagen har flutit på fint utan vare sig värkar, blödningar eller vattenavgång. Jag har med stor möda gått ganska mycket men det har inte gett resultat så här långt och nu är ju faktiskt dagen snart slut. Tänkte att jag skulle hinna få ut honom/henne innan lördag för då måste jag inte känna mig tvingad att hjälpa lilla morfar att flytta. Ingen som tvingar mig nu heller men ni vet hur det kan vara...bror duktig är en känsla som drabbar även den mest höggravida.

Igår  hörde jag på nyheterna att de hittat ett samband mellan en viss gen och huruvida män upplever sitt förhållande lyckligt eller mindre lyckligt. Männen med den specifika genen tyckte nog att de inte var lika lyckliga i sina förhållanden som de utan genen.

Forskningen hade inletts efter att man hittat samma fynd i en studie om....*trumvirvel*.....sorkar! Hur kommer man på idén från första början? Var det bara ett ljushuvud som helt plötsligt fick ett äpple i huvudet och utropade "heureka! vi måste forska om sorkar och deras upplevelse av sina förhållanden i samband med en viss gen!". Okej om brusmannen med radion i Sthlm fick tanken men då skulle det ju sällan vara någon annan som hoppade på. För man är väl fler som deltar i forskning av olika slag?

En senare fundering som slog mig var vad de skulle göra av resultaten. När man forskar inom cancer eller hjärt-och lungsjukdomar så leder ju fynden av studierna till nånting som tar behandlingar och dylikt framåt. Forskarna för den här studien hade dock inga avsikter att ge upptäckten ett syfte, för att börja mixtra med genen eller dess hormoner skulle inte vara så bra hade man kommit fram till. De ville bara veta att det låg till på ett visst sätt. Hur fick de då forskningsanslaget? Jag har ju läst vetenskaplig metod och teori, där fick vi granska ansökningar för forksningsanslag och jag mäkte att det är ju inte en vanlig månadslön som går åt till de olika deltagarna som innehar titlar som professorer, magistrar och liknande. Vart kommer pengarna ifrån? Är det vi skattebetalare som ger lön för deras möda? Isåfall vill inte jag vara med.
Eller så vänder man på steken. Satsar på en högre examen och sätter igång egen forskning om exempelvis......olika typsnitts egenskap att väcka känslor hos kvinnliga betraktare. Vad sägs om det? Nån som är intresserad?

T minus 9 dagar

När man är i kontakt med försäkringskassan så får man räkna med att det är ett heltidsjobb. EN gång ringde min handläggare mig utan att få svar, EN. Jag var nämligen inne hos barnmorskan och då stänger man av mobilen. Ett mobilsvar förkunnade att jag kunde nå henne på ett visst nummer och om inte annat skulle hon ringa mig nästa dag. Det gick inte att komma fram på numret. Hon ringde inte nästa dag. Jag ringer nu och får svaret att det i min journal står skrivet av ovannämnda handläggare att "efter misslyckad kontakt med Johanna görs det upp att hon ringer mig". Ok, om det verkligen är så att uppgörelser kan ske genom en monolog på ett mobilsvar så har jag en del att sätta igång med. Kanske skulle ringa VD:n för Volvo och göra upp om att han är skyldig mig 3 miljoner. Ja det verkar ju vara gällande också. När jag senare försöker för tusende gången på hennes "direktnummer" blir resultatet "tack för ditt samtal" tututututut. Tack för den.....vart är Kjell och ger igen när man behöver honom.

Så nu är det meningen att jag ska sitta här och vänta. Inom två arbetsdagar ska handläggaren ringa upp och då är det väl bäst att man svarar. Problemet är att jag ska till specialistmödravården imorgon och ringer hon då så är ju min chans förbi. Shit. Har man en knepig mobiltelefon så får man alltså sitta inne dygnet runt för att få pengar att leva för. Föda barn då? Måste jag göra det hemma då om det sker under f-kassans kontorstider?

Och mobilen också. Krånglar den med. Ibland får jag meddelande om att nån ringt utan att lämna meddelande fast det aldrig har ringt. Ska jag ringa nån så är det tutututututut där också. Så nu måste jag cykla till 3-butiken och lämna in skiten. Vem ska vakta hemtelefonen då? Finns det tele-sitters att anlita?

Annars är livet ganska bra idag faktiskt. Jag måste dock ta en tupplur runt 13-snåret varje dag trots att jag bara varit vaken i 4,5 timmar och bedrifter som dusch och frukostintag i bakfickan. Men men....kanske behöver krafterna till nåt annat snart. Hoppas....

Väntan.....T minus 10 dagar.

Uträkning utgår från dagens datum: Mån 1 sep 2008.
Din graviditet startade Tors 6 dec 2007.
Din menscykel är ca 28 dagar
Du blev gravid ungefär Tors 20 dec 2007 (ägglossningen).
Du har gått 270 fulla dagar av 280 (96%).
Du är i vecka 39.
Du har gått 38 fulla veckor och 4 fulla dagar(v38+4).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
[Läs mer här]
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Tors 11 sep 2008
Du har 10 dagar kvar till förlossning.

Vecka 39 enligt familjeliv.se :

Kroppen: Barnmorskan kontrollerar nu om barnets huvud är fixerat. När barnet slutgiltigt har lagt sig med huvudet nedåt är först huvudet rörligt (R), sedan brukar det gå över till att bli ruckbart (Ru). Slutligen fixeras huvudet (F) vilket kan kan göra lite ont just som det sker, det kan kännas som något stort och hårt surrat sig fast i bäckengången. Man kan också känna som ilningar i slidan och neråt benen vilka beror på att barnet kommer åt nerver när det vrider sig ned i bäckenet.
Kroppen har förberett sig, livmodertappen har mognat och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma i små omgångar och vissa märker inte ens av den.

Barnet: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältingssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång.

Vecka 39 enligt Johanna:

Kroppen: Barnmorskan kontrollerade för 2 veckor sen och fann att bebis redan var fixerat (F) vilket faktskt gjorde ont när det skedde, om det var det som hände då, det vet man ju aldrig. Din kropp känns som tre kroppar som hoppar på en fjärde kropp. Ljumskarna är stela och när man böjer sig neråt, ligger på rygg eller sitter vanligt så får man lite kräk i halsen. Oftast går man på toaletten 3 ggr/timme för annars får man jätteont, börjar hoppas på att det är värkarna som sätter igång och blir bara besviken om så inte är fallet. Nr två på toa får man inse att man över huvudtaget aldrig mer kommer uträtta innan bebis kommer ut. Vad som händer med all mat vågar jag inte ens tänka på. Slemproppen kommer formodligen aldrig att lossna heller eftersom min bebis aldrig kommer vilja ut.

Barnet: Mina kunskaper om vad som händer med barn i magen vid en viss tidpunkt av graviditeten är små så därför tänker jag inte dividera med ovanstående men jag kan tillägga att rörelser är kul och uppskattat av den lille krabaten. Jag är visserligen glad över dessa livstecken men önskar att få mindre hårda sparkar mot urinblåsa och en viss nerv som leder till höger ringfinger och resulterar i spontana ryckningar.

Pappan: En liten egen variant men jag tycker ju att pappan likafullt bör vara med i vad som händer under en graviditet. Mitt barns far tycker att tv och dator är mycket roligare än att städa och plocka upp saker. Jag är inte bitter men vill i det närmaste ta på mig egen ära för att hemmet redan är i princip fullt inboat och trevligt. Säger man saker som "Det behöver jättedammsugas i hela lägenheten nu efter all borrning" så går han och tar ett bad. En annan variant är:

-F, den där svarta lådan med kort i......
-Ja, den är fin
-.....kan du hämta den tror du?

Resultatet är att han slår sig ner vid datorn och förser sig själv med hörlurar och slår på jättevolym.

Ja ä inte bitter.

Slutligen vill jag grattisa min kära L i gustavsberg på den stora födelsedagen. Ska ringa nu. Tjapp

Per definition.

Jag har sett att det är ganska många som dagligen läser min blogg. Med många menar jag då inte  halva svenska befolkningen utan kanske mer ett tjugotal dagligen. Mycket för mig. Fast det är ju många saker som är enligt mig som kanske inte är enligt andra. Medan exempelvis Engla går runt och smaskar på "himelskt goda bigaråer" hela dagarna så går jag och stoppar i mig jävligt goe körsbär.

Men det är väl tur att alla är olika med stor differans på referensramarna annars hade väl världen varit ett tråkigt ställe. I min värld hade glass varit en obligatorisk frukostingrediens, lönen hade betalats ut i presentkort på diverse affärer, gräset hade alltid varit grönare på den HÄR sidan och uppförsbackar skulle vara försedda med smidiga hissar för cyklar. Istället är det avkok på plommon till morgonmål, ingen lön alls, visserligen är gräset grönare bokstavligt talat men backarna är brantare än nånsin. Jaja. Tur att man har en Sixten med tillhörande chaufför, som också är ganska trevlig, som kan ta en till affären och man vill impulsköpa en ost.

Z? Är inte de där fotona klassade som industrispionage?

Livet som sig bör.

Lika som vissa av mina vänner är jag också ganska långt uppe på trappan mot ålderdomen. Stödstrumpor, svinto, elvakaffe och demens är numer dagliga inslag i mitt liv. Alzheimers är ju döpt efter en duktig gubbe eller nåt sånt men är det verkligen säkert att det inte kommer från engelskans "old-timers" i kombination med en rejäl opiumblecka? Jag är inte övertygad.

Iallafall så har jag inrett mitt datarum/garderob/skötrum med mina nya "spara och förvara" accessoarer, tvättat täcken och kuddar, tvättat hela soffklädseln, slipat och oljat in mitt matbord i ek, dammsugit balkongen, möblerat om i sovrum för att ge utrymme åt spjälsäng, svintat spisen, plockat isär och dunderrengjort kaffebryggaren, grundligt rengjort badrummet och nu sitter jag här och väntar på att tvättmaskinen ska bli klar med mina soffkuddar. Hur länge är det egentligen lagligt att ha igång tvättmaskinen? Jag tänkte att om jag kör överdragen till köksstolarna utan centrifug så kanske man kan tvätta hela natten? Dammsuga får jag göra imorrn och man kan ju  inte skura innan man dammsugit. Vad ska jag göra nu då?


Det senaste.

Detta har jag gjort sedan sist:

1. Varit i värmland hos mina älskade föräldrar. Jag åt utan att ha lagat maten, jag sov i rena lakan utan att ha bäddat rent själv, jag såg på tv och åt jordgubbar utan att varken byta kanal eller vara den som betalat och rensat de goda farbröderna. Skönt för tjock mage med service.

Jag passade på att umgås med den allra vackraste och hennes
mamma och vi hann med bergvik, glass både en och två gånger, filmtitt och nattning.

2. Varit på IKEA och spenderat pengar som inte finns i en attack av "spara och förvara" känsla. Har sedan "boat" omkring i hela lägenheten.

3. Gått upp 2 kilo. Vikten ska man inte skylta med men hör här....*trumvirvel*...80 kg! Inte hundra än men snart kan jag köpa en "riktiga män väger över 90 kg" t-shirt.

4. Varit på föräldrautbildning nr. 1. Efter 20 min slog det mig plötsligt. Jag visste inte vad jag hade där att göra. Vad gjorde jag här med alla gravida kvinnor som fokuserat lyssnade till barnmorskan som i det ivrigaste gav en demonstration över barnets färd genom bäcken och underliv? Detta rörde ju inte mig för fem öre. Det tog kanske ytterligare 5 min tills jag förenat mig med tanken på att vara gravid igen. 

5. Listan avslutas med att jag köpt svinto för det kan ju vara bra att ha.

Spara och slösa

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Har länkat mig fram genom cyberspace och hamnade här. En 48 kilos palmstam som skriver om vad hon sätter på sig och sin familj för kläder varje dag. Detta inlägg visade en söt liten tennisklänning a´ hur mycket pengar som helst till sin 12 månaders dotter. Sitter man och gråter över att försäkringskassan inte beviljar ens foglossning som sjukdom och därför går utan inkomst så känns just det köpet ganska bisarrt. Kanske grundar sig känslan i avund men sådär spontant blir jag bara förbannad. Som blivande moder skulle jag inte slänga ut en halv månadslön på en klänning man använder en gång. Inte ens för "fashions fade, style is eternal". Jag kan ju inte ens unna mig en herrgårdsost för fan. Tacka vet jag Z som modebloggar lite sådär amatörmässigt och sporadiskt med prylar man har råd med.

Tidigare inlägg Nyare inlägg